Barnuppfostran och hållbarhet

Intervju med Johanna Stadler, 23 år. Boendes i Sunne, Värmland tillsammans med sin man Jeremi och deras två barn: Kejla på 2 år och 3 månader och Ponyo 1 år.

Det är annandag jul och vi möts hemma hos Johannas farmor och farfar, ett par mil utanför Örebro. Det är mycket liv i huset. I köket spelas det sällskapsspel, i soffan samtalas det och på golvet byggs det tågbana. Vi sätter oss på övervåningen för att få lite avskildhet, men Johannas äldsta dotter Kejla sätter sig snabbt i Johannas knä för att få vara med. Vi ska prata om hur det är att uppfostra barn i en tid där barn ska ha mer plastleksaker och märkeskläder än någonsin, samtidigt som isar smälter och skogar brinner. Hur samtalar en med sina (små) barn om jordens mående?

Hur ens uppväxt färgar en

Som barn bodde Johanna under en tid i Uzbekistan och för henne har det alltid varit naturligt att värna om miljön. Hon menar att hennes uppväxt i Uzbekistan har gjort att klimatförändringarna är mer nära och äkta på ett sätt som inte är självklart om en är uppvuxen i Sverige. “Jag har vuxit upp i en direkt konsekvens av miljöförstöring. Aralsjön som jag bodde i närheten av som barn var liten redan då och finns knappt idag säger hon. Klimatförändringarnas vara eller icke vara har inte varit en fråga i hennes hem. Det är på riktigt och det är viktigt.

Hur samtalar vi med våra barn?

Johanna berättar att på samma sätt som hennes föräldrar har tagit hållbarhetsfrågor på allvar med henne, så vill hon föra det vidare till sina barn. Hon ser ingen anledning till att inte prata hållbarhet med barnen, utan ser ärlighet som en viktig komponent. Johanna målar upp ett exempel kring konsumtion. Om ens barn vill ha en leksak som föräldrarna inte vill köpa, är det en bra idé att förklara varför snarare än bara säga nej. Kanske handlar det om att de redan har en liknande leksak hemma, och att det därför är onödigt att köpa en till. Kanske är leksaken gjord av plast som inte går att återvinna eller så har den skadat miljön vid tillverkning. “Förklara anledningen för barnen, så kommer de förstå.” När det kommer till att prata med barn om sådana här saker tror Johanna på att inte underskatta sina barns intelligens.

Att låta barnen ta del av naturen

Ett enkelt sätt att göra skapelseomsorg nära för barnen är att prata om det i relation till någonting konkret. “På samma sätt som vi vattnar och vårdar växter i vårt hem vill vi tänka när det kommer till hela skapelsen.” Men ibland kan det vara svårt att prata med barn om klimatpåverkan på ett lättbegripligt sätt. Då kan det mest effektiva vara att lära barnen älska naturen genom att ta del av den. För Johanna och hennes familj är det viktigt att vistas ute i naturen. “Om man inte njuter av det vackra så kommer man inte heller känna när jorden har ont. Men om man istället vågar ta in vad naturen har att ge så får man uppleva mycket av både glädje och sorg.”

3 saker att investera i till barnen

  1. Tygblöjor! Vanliga pappersblöjor innebär mycket sopor.
  2. Bra utekläder så att barnen vill vara ute och leka.
  3. Ingenting ibland. Barn har inte så höga krav, så våga ha mindre.

8 saker att göra tillsammans med barnen

  1. Plantera växter och grönsaker.
  2. Gå ut och plocka skräp i skogen.
  3. Låt barnen vara med och sopsortera.
  4. Ta med familjen på second hand.
  5. Läs böcker som förklarar klimatkrisen.
  6. Experimentera med vatten, snö och is.
  7. Leta insekter och lära sig om dem.
  8. Tågluffa, i Sverige eller utomlands.