Fastereflektion 2026

Fastan - en tid för besinning i en vansinnig tid?

Den där känslan av att någonting faller samman runt om oss… kanske känner du den också? Det är lätt att blicken fastnar på den galenskap som stjäl rubrikerna. För den som längtar efter allvarliga försök att reparera skadorna för miljö och klimat kan det kännas svårt att hålla modet uppe. Vad är det som händer?

Besinning innebär att stanna upp och betrakta vad som rör sig inom oss. Vilka känslor och tankar pågår? Kan vi skapa ett litet avstånd till det och bara uppmärksamma det? Låta det finnas, men inte dras med åt alla håll. Söka Vägen. En klarare blick.

Fastan inför påsken ger oss en möjlighet att smalna av, byta fokus, att liksom hämta hem oss. Vi får följa med Jesus i det tilltagande kaos av förväntningar och motstånd som präglade vägen mot korset, gå tillsammans med lärjungarna i deras förvirring. ”Skulle inte allt bli bra? Var vi inte på väg mot seger?”

Det är en tid att gå lite närmare. Låta tårar få plats - tårar och frågor. En tid att äta tillsammans, långsamt och varsamt. Att ägna mer uppmärksamhet åt de frön av hopp som faller i jorden, också nu. Vi vänder inte ryggen åt världen, men vänder blicken allt oftare till honom som vågade ge kärleken en kropp när det var som svårast. Vi övar oss att se hur Gud går med oss också i en tid som denna, och lägger liv i våra händer. Fortsätter att kalla oss sina vänner, fortsätter att bryta bröd med oss.

Hur ska vi fasta? Måttfullt, enkelt. På ett sätt som bidrar till ökad rättvisa och god jord.

Jesus Kristus – du som är med oss alla dagar
Vi ber om en fasta där kärleken kan bryta fram i våra liv,
som ett gryningsljus i en tid som denna.
Amen.

/ Lena Bergström, evangelist i Equmeniakyrkan