Om att hålla sig på jorden

Genomsnittssvensken flyger motsvarande en tur och returresa till södra Spanien varje år. Bara en sådan resa orsakar mer utsläpp än vad vi enligt FN:s klimatpanel behöver komma under per person i världen för att klara klimatmålen. Information som denna har gjort att jag har behövt omvärdera hur jag ser på världen.

Större delen av mitt drygt 30-åriga liv har jag haft en vag uppfattning om att flyget är "dåligt för miljön". Jag har tänkt "jag tänker på miljön i så många andra sammanhang så det väger säkert upp", "jag får uppleva möten med människor och kulturer och får livserfarenheter som jag inte hade kunnat få utan att flyga" och "jag stannar borta länge när jag väl reser". Jag har rättfärdigat de flygresor jag har gjort på olika sätt men de senaste åren har det skavt allt mer. Sedan tre år tillbaka väljer jag att stanna på marken. För mig är det ett enkelt val när jag har fått mer insikt om hur stora utsläpp varje flygresa orsakar och vilka konsekvenser det medför. Jag ser helt enkelt inte längre flyget som ett alternativ.

Mycket av det jag lärt mig om flygets klimatpåverkan har jag fått från kampanjen Flygfritt 2020. Maja Rosén, som startat kampanjen och har grundat organisationen Vi håller oss på jorden, har samlat fakta, argumentation och referenser på ett lättillgängligt sätt (länk till Flygpratarguiden). Flygfritt 2020 går ut på att personer skriver under på att inte flyga nästa år om minst 99 999 andra svenskar lovar samma sak. Ett ställningstagande att ta ett flygfritt år kan ge insikt om att våra personliga val spelar roll. För den som flyger utgör det mycket troligt den individens största utsläppspost. Om riktigt många människor ansluter sig till Flygfritt 2020 och därmed visar att de agerar utifrån det faktum att vi befinner oss i en akut klimatkris, då blir det självklarare för allt fler att göra detsamma. Kampanjen har redan spridit sig till fler länder.

Att flyget står för en liten andel av de totala växthusgasutsläppen i världen (2-5%, den högre siffran med höghöjdseffekten inräknad) har att göra med att endast en liten andel av världens befolkning flyger. Om alla i världen skulle unna sig motsvarande en årlig Thailandsresa skulle de totala utsläppen (alltså inte bara flygets utsläpp) globalt uppskattningsvis öka med nära 40 procent. Vi lever i en tid när utsläppen behöver halveras inom några få år för att sedan komma ner till netto noll inom ytterligare några år. För att motverka ett okontrollerbart skenande klimat behövs både politiska beslut och livsstilsförändringar hos individer. Att avstå från att flyga är ett viktigt bidrag. (Läs mer om flygets klimatpåverkan här).

Vem kan avgöra vad som är en nödvändig flygresa? Det kan nog ingen svara på. I nuläget ligger avgörandet hos den enskilda individen och därför är det viktigt att sprida kunskap till våra medmänniskor om de utsläpp som flygresor har och de negativa konsekvenser det får för miljön, klimatet och människor. Det är också viktigt att sätta det i relation till andra aktiviteter i vår vardag. Det kan vara en ögonöppnare att beräkna sina egna utsläpp med hjälp av en klimatkalkylator, t.ex. klimatkontot.se. Sopsortering är viktigt och bra men har en marginell betydelse i förhållande till flygets utsläpp. Även för den som äter vegetariskt, handlar second hand och cyklar till jobbet finns inget utsläppsutrymme för flygresor.

Som kristna kan vi tillsammans hjälpa till att sprida kunskap i kyrkan och i våra församlingar om vilka aktiviteter som har stor negativ påverkan på miljön och klimatet och i förlängningen drabbar andra och oss själva. Det går inte att komma ifrån att flyget är en klimatvärsting. Flyget har bidragit till att ge oss en större förståelse för omvärlden. Låt oss använda oss av den förståelsen och inse att vi genom en ohållbar livsstil bidrar till att förstöra människors möjligheter att överleva. Låt oss hjälpas åt att leva mer hållbara liv.

Av omsorg om min globala nästa håller jag mig på jorden.

Frida Ridderstedt.