"Det lilla jag gör är betydelselöst" (argument #4)
"Det lilla jag gör är betydelselöst, så det är ingen idé." Ja, det är en så rimlig tanke. Vad ska lilla jag kunna göra för att påverka? En av alla dessa miljarder. När stora företag och länder gröper ur berg och eldar miljontals ton kol. Modlösheten ligger gärna nära till hands när globala rättvisefrågor, miljö- och klimatkrisen kommer på tal. Men:
Som kristen har vi inte möjligheten att moraliskt resonera på det sättet. Alltså att inte göra det vi tror är rätt på grund av att vi inte tror att det kommer göra någon skillnad. Vår moraliska auktoritet är Gud, och det är på honom vi fäster vår blick. Om jag tror att mina handlingar kommer innebära ett massivt positivt genombrott, eller om jag är helt övertygad om att det jag gör är lönlöst, så har jag samma kallelse. Oavsett hur mörkt det är ska vi lysa med Guds ljus. Oavsett om jag bara har ett par fiskar och ett par bröd ska jag frambära dem till Gud, be och hoppas att han förmerar och förvandlar.
Som Peter Halldorf och Magnus Malm formulerade det i sin utmärkta debattartikel: “Det kristna livet mäts inte i resultat utan i trohet. ”Är det inte redan för sent att vända utvecklingen?” frågar många uppgivet. Här skiljer sig det kristna lärjungaskapet från en sekulär världsbild: vi tror på en större värld än den synliga. Våra handlingar drivs djupast inte av vilka synliga resultat vi kan uppnå, utan av trohet mot Kristus. Därför är det möjligt att välja att hoppas även när läget känns hopplöst.”
Tänk hur det var för de första kristna i delar av romarriket, eller förföljda kristna i ett land som Kina. Hur enkelt hade det inte varit att bara ge upp. Hur skulle den kristna tron kunna växa under sådan förföljelse? Idag är kristendomen världens största religion och Kineser beräknas vara den största kristna gruppen i världen inom en generation. Eller tänk på en Greta, en Rosa Parks, eller en Desmond Tutu. Enskilda handlingar, enskilda personer, kan påverka historien långt mer än vi anar. Det du gör kan verkligen göra skillnad. Faktum är att i princip all stor samhällsförändring genom historien har skett både genom enastående individer, och en stor folkmassa som sluter upp. För att vi ska få igenom de politiska beslut som krävs för att rädda våra ekosystem måste det finnas en gräsrotsrörelse som går före och visar vägen och villigheten att arbeta för en godare jord. Den rörelsen borde vara kyrkan. Vi kan! Med blicken fäst på Jesus och den uthållighet troheten ger. Med övertygelsen från historien om att även det lilla kan bli stort och att vi har ett gudomligt hopp i Gud.
Visst kan vi påverka, tillsammans med Gud och andra!