Jona - Rädda Valarna!

Det här inlägget publicerades först på engelska på A Rocha Blog. Originalinlägget går att hitta här

Jonas bok är kort och innehåller bara en berättelse. Den tolkas vanligtvis som en påminnelse om att vi inte kan fly från Gud och visar det glada budskapet att Guds vilja är att förlåta människor som på allvar vänder sig till honom. Allt detta stämmer självklart, men det finns mer av Jona och det glada budskapet än vad standardtolkningen visar.

Försök att läsa den här boken, även om du kan den mycket väl och försök se vilken roll den icke-mänskliga skapelsen spelar i berättelsen. (Det kommer bara ta 10 minuter). Det uppenbara svaret är den stora fisken eller valen... de bibliska författarna skiljde inte på stora marina djur, och moderna biologer hävdar att den enda varelsen som kunde ha svalt Jona skulle förmodligen ha varit en vithaj. Förutom detta, skulle jag vilja presentera tre viktiga teman i Jonas bok.

Skapelsen och evangelisation
Vissa kristna vill skapa motsättningar mellan miljövård och evangelisation och hävdar att det första är ett slöseri med tid och distraherar från uppdraget att rädda själar. Men i Jonas bok kan vi se (och vår erfarenhet i A Rocha bekräftar detta) att det är precis tvärtom. Skapelsen är Guds största evangelist. När Jona är på ett skepp för att fly från Gud och sjömännen upptäcker att det är hans fel att deras skepp håller på att sjunka, frågar de Jona vem han här. Han svarar "Jag är hebré, jag dyrkar Herren, himlens Gud, han som har gjort både hav och land". (Jon 1:9). Sjömännen blir livrädda, och märk att deras rädsla är på grund av vem Jonas Gud är - inte vilken liten gudom som helst utan den Allsmäktige Skaparen. Skapelsen vittnar om Guds karaktär och makt (Rom 1:20). Skapelsens skönhet, design, mångfald, komplexitet och kraft får oss att falla på knä i ödmjuk tillbedjan, precis som sjömännen gjorde. (Jon 1:16) När vi struntar i skapelsen tystar vi dess tillbedjan och skadar Guds mest vältaliga evangelist.

Skapelsen och Guds verk i världen
Fisken som sväljer Jona behandlas ofta som underhållande rekvisita i historien och källa till skratt. Jag la märke till frasen "Herren lät en stor fisk sluka Jona" (Jon 2:1) och när jag fortsatte läsa märkte jag samma sak om och om igen. Herren lät fisken äta Jona, ett träd växa upp som skugga (Jon 4:6), lät en mask att angripa trädet (Jon 4:7), lät en brännande östanvind blåsa (Jon 4:8) som fick Jona att nästan svimma. Gud jobbar aktivt genom skapelsen, och i Jonas bok använder Gud skapelsen för att rädda, skydda, förstöra och få oss att besinna oss. Skapelsen är Guds verktyg den icke-mänskliga skapelsen brukar (till skillnad från de flesta människor i den här berättelsen) göra exakt vad Gud säger: "På Herrens befallning spydde fisken upp Jona på land" (Jon 2:10). Skapelsen som Guds verktyg betyder inte att vi kan behandla naturen som ett redskap. Snarare ska vi respektera skapelsens lydnad till Gud och vara uppmärksamma på hur Gud talar till oss genom skapelsen.

Skapelsen och de glada nyheterna
Det finns oändlig debatt om hur det kristna evangeliet ska definieras. 2010 utryckte Lausanne-rörelsens "Cape Town Committment" återigen: "den bibliska sanningen är att evangeliet är Guds glada nyheter genom Jesus Kristus död och uppståndelse, för individer, för samhällen och för skapelsen." Guds glada nyheter är större än att rädda själar. Jona sändes till Nineve för att förkunna budskapet om Guds dom och räddning, och intressant nog omfattade detta både stadens människor och djur. Både människor och djur blev tillsagda att fasta från mat och täcka sig med säckväv (Jon 3:7-8). När staden omvände sig blev Jona rasande och klagade att Gud är "nådig och barmhärtig" (Jon 4:2-3). Detta är ett ironiskt eko av Psalm 145:9 där psalmisten jublar över att "Herren är god mot alla, barmhärtig mot allt han har skapat." Allt som Gud har skapat inkluderar, så klart, icke-mänsklig och mänsklig skapelse. Den sista versen i Jonas bok är ett teologiskt viktigt svar på tal från Gud: "Skulle då inte jag bekymra mig om Nineve, den stora staden, där det bor över 120 000 människor, som inte ens kan skilja på höger och vänster – och dessutom många djur."(Jon 4:11) Jona kanske inte gillar det och det kan kännas otroligt för oss också, men det är bästa att vi vänjer oss. För faktum är att Guds omsorg, och den glada nyheten om räddning, inkluderar både människor och djur. Så rädda valarna... för Guds skull!

David Bookless
Svensk översättning: Elin Isaksson