Rut - ekonomisk migrant eller klimatflykting?

Det här inlägget är skrivet av Dave Bookless för Arocha Blog och kom ut första gången 15 maj 2014. Läs originalinlägget här.

Bibelberättelsen om Rut och hennes svärmor Noomi har alltid varit en av mina favoriter - så pass mycket att vi gav en av våra döttrar namnet Naomi-Ruth. Det finns många teman i den här berättelsen: Guds trofasthet genom svårigheter, att välkomna främlingar, plikten till sin släkt, stark gästfrihet, kärlek till Gud, familjen och sin nästa. En annan viktig aspekt är att det är en bok som handlar om kvinnors erfarenheter, relationer och styrka i en tid och kultur när kvinnor var maringaliserade... och så klart att det är en klassisk kärlekshistoria. Mitt fokus i det här inlägget är dock att Rut också handlar om jordbruk och ekonomi.

Noomi och hennes familj var klimatflyktingar, tvingade av svält (Rut 1:1) och missväxt att fly till Moab, där en av hennes söner gifte sig med Rut, en moabitisk kvinna. Vi vet inte varför Noomis man och två söner dog där (1:3-5), men fattigdom, svält och sjukdom är de landlösas och fattigas lott i de flesta kulturer. Noomi och Rut (som otroligt nog valde att följa henne) blev ekonomiska flyktingar igen och återvänder till Noomis hemland efter att de hört att det nu finns mat i Juda (1:6).

De kommer fram tomhänta och Rut ger sig ut för att hitta mat genom att plocka rester i utkanterna på åkrarna som tillhör en släkting till Noomi - Boas (2:2-23). I dagens urbaniserade samhälle skulle kanske motsvarigheten vara containerdykning eller dumpstrande, att leta genom samhällets rester. Till slut, med lite hjälp av Noomis äktenskapsmäklande (3:1-18), gifter sig Boas med Rut och deras barn blev Kung Davids farfar (4:13-22).

Historien verkar lantlig, romantisk och charmig, men det är en väldigt relevant berättelse för en värld med klimatförändringar och miljöförstöring. Korrekt statistik är svår att hitta, men tiotals miljoner människor lämnar deras förfäders land på grund av ökenspridning, torka, översvämningar, stigande havsnivåer, klimatkaos och markerosion. Nutidens Rut och Noomi spolas upp i båtar på medelhavets stränder, smugglas i lastbilar eller lever i slumområden i Kairo, Shanghai, Lima och Mumbai.

Boas svar är att välkomna flyktingen. Han följer helt enkelt bibliska instruktioner: "När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud. (3 Mos 23:22; även 19:9-10, 5 Mos 24:19-21). Hur vi odlar, hur vi producerar mat, hur vi behandlar skapelsens rikedomar är inte bara frågor om ekonomi eller effektivitet. De är moraliska frågor och sätt att tillbe - antingen Gud eller mammon. (Mammon används i Bibeln som en symbol för materiellt välstånd och girighet) Jorden är Herrens, inte bara åkrar och grödor men fossila bränslen, djurlivet och människorna, jordarna och haven. De är våra att bruka och sköta, men aldrig att äga fullkomligt, eller att genom exploatering skada den fattiga, flyktingen eller andra varelser.

Rut och Noomi överlever bara för att deras skyldeman Boas vet att det finns värden som är viktigare än ekonomisk vinst. Vinsten mäts inte bara i balansräkningnar utan i vågskålen för Guds rättvisa. Om vårt jordbruk, företag, shoppande eller investerande skadar de landlösa och fattiga eller förstör de återstående vitala ekosystemen för djur och växter, då har vårt arbete blivit avgudadyrkan och vår lovsång tom. Det kanske känns som en lång väg från Rut till palmolje-plantage, attityder till migration och utfasning av fossila bränslen men kanske är Rut närmare än vi tror.

David Bookless
Svensk översättning: Elin Isakson