Skapelsevänlighet behövs - och det finns en grön tråd som leder dit (del 2)

Varför är det relevant att prata om ens “gröna tråd” i livet? Finns det en koppling mellan lärjungaskap, system- och hållbarhets förändring och hur vi själva närmar oss frågan om skapelsevänlighet?

Jag vill i denna del argumentera för och förklara värdet av begreppet “grön tråd” (snarare än “hållbarhet”). Jag vill visa hur det kopplar till en kristen syn på lärjungaskap och är del av hur vi med en holistisk approach snarare än “den gyllene åtgärden” kan arbeta mot skapelsevänlighet i våra liv. I första delen introducerade jag begreppet skapelsevänlighet och sista delen som kommer publiceras efter årsskiftet kommer argumentera för varför kyrkan har ett unikt och viktigt bidrag till hållbarhetsomställningen och väva in just skapelsevänlighet och “grön tråd”. Även nu i del 2 om “grön tråd” kommer skapelsevänlighet vara relevant. I del 1 gavs också en bakgrund till vad som menas med “grön tråd”. Jag skulle därför varmt rekommendera dig att läsa del 1 innan du läser denna del.

Så varför följa en grön tråd?

Trådar är till för att följas, låt mig därför nu förklara värdet av konceptet “grön tråd” till skillnad från vår mer välkända röda tråd, och hur det kopplar till skapelsevänlighet. Jag har just avslutat en kurs inom mitt program på Chalmers tekniska högskola (Göteborg) som handlar om hur vi ska kunna leda hållbarhetsomställningen som delvis sker och som måste ske i samhället liksom hur vi ska förstå den utmaning vi står inför. I kursen beskrivs hållbarhetsutmaningen bl a som ett “wicked problem” (läs bl a Societal systems–complex or worse? av Andersson et al, 2014). Detta betyder ungefär ett “ondsint problem” (eller system) och anspelar på att hållbarhetsutmaningen omfattar både “complicatedness” (djup - som i ett matematiskt krångligt problem) och “complexity” (bredd, beroende av många aspekter som ett klassiskt socialt problem). För att kunna lösa denna typ av problem identifieras återkommande av bl a välansedde systemtänkaren Peter Senge behovet av förmågan att se system som en helhet och att bjuda in till medskapande. Ett återkommande tema är helt enkelt idén om att den där enskilda “magiska” lösningen inom ett område saknas och att vi behöver ge “empowerment” (bemyndigande, autonomisering) till individer. Samverkan och åtgärder på flera områden krävs, helst sammankopplade.

Det är här den gröna tråden kommer in. För mig står det för att det finns något i våra liv som inte söker efter att bara checka av sopsortering, dusch i kallvatten och att återanvända sin plastpåse. Har man eller hittar man en grön tråd så söker man inte bara efter lösningen med stort “L” utan försöker, efter bästa förmåga, konsekvent att göra sunda skapelsevänliga val i hela sin vardag. Det handlar om att etablera eller hitta en grönt mönster i våra liv. Alltså ett mönster av att göra goda val för skapelsen (grönt refererar populärt till natur/miljö). Det handlar också om en väg att inspirera sina nära och kära att bli en del av omställningen, att sakta omforma sina liv till att vara mer skapelsevänliga. Jag tror att det är lättare att inspirera genom att visa på en riktning i livet, en grön tråd, än att bara trycka på enskilda lösningar. Nämnda forskare avser förstås främst de större systemen, och inte främst hur vi agerar på individnivå, men jag tror att ett “wicked” problem även kräver en holistisk approach i vardagen. Jämfört med när man ska utföra några få förutbestämda handlingar så innebär detta förstås att en rad ibland svåra överväganden behöver göras iterativt. Ofta räcker ens egen förmåga inte till helt i sig självt (den som har studerat livscykelanalys eller tänker på motsvarande vis känner igen sig svårigheten med oändliga vägval mellan olika fördelar och nackdelar). Vi behöver därför av naturliga skäl samarbeta - vår kollektiva visdom når mycket längre. Min övertygelse är att ett i grunden holistiskt tankesätt, snarare en fasta fokusområden, når längre. Jag argumenterar däremot inte för att vi ska sluta med att göra ansträngningar inom särskilt viktiga områden och inte heller för att tumregler är av ondo. Vi får däremot inte låta dessa förleda oss och låsa oss från att ta oss an hela spektrumet.

Önskar vi att fostra medmänniskor och kristna lärjungar som strävar mot skapelsevänlighet så behöver vi snarare tänka i termer av lärjungaskap även gällande skapelsevänlighet (som jag menar är en del av det kristna lärjungaskapet). Väldigt få kristna tror på att människor når frälsning genom tre enkla knep, tvärtom handlar det om att lägga om sitt liv i Jesu efterföljd med Guds hjälp. Att snarare fokusera på en omställning är svårt, men Jesus sade aldrig “kom och följ mig, det blir enkelt”. Däremot behöver vi inte lyckas med allt på en gång, men vi behöver ta ut en ny kompassriktning. Skapelsevänlighet är en del av lärjungaskapet och kräver således på liknande sätt att vi hjälper människor att hitta sin gröna tråd. En idé om och en handlingsplan för att på alla områden i livet skapa förändring, tillsammans med och genom ett utbyte med andra som är inne på samma område. Ett kunskapsområde ensamt sitter inte på lösningen, men genom ett samarbete och en sammanflätning av kunskap som olika individer och kunskapsområden besitter kan vi tillsammans som vänner, familj, grupp, kyrka, stad, land och värld skapa en grön tråd att följa som genom ett enträget slitande till sist tar oss närmare en god jord.

Vad jag säger är inte att ansvaret helt och hållet kommer ner till individen, alla behöver göra detta: individer, företag, kommuner, statsledningar och internationella samarbetsorgan. Självklart ska också olika aktörer som har specialistkunskap inom ett visst område få fokusera på det. Vad jag snarare eftersöker är att vi inte ska låta oss luras att bara följa en enkelspårig inlåsning, som idén i samhället nu om att på alla vis stoppa användningen av plast, samtidigt som vi fortfarande överväger att bygga ut enorma anläggningar för fossila råvaror, startar inrikesflyg till Sälen och i allmänhet vältrar oss i energi-, material- och koldioxidintensiva aktiviteter. Jesu ord i Matteusevangeliet 23:23-25 om att sila mygg men svälja kameler osv. ligger nära till hands. Dessa enskilda handlingar må vara goda, men vi behöver adressera alla områden. I min mening kommer en viss frihet av att försöka arbeta mot en grön tråd, ett mönster av skapelsevänlighet, eftersom det inte ställer kravet av att lyckas med varje enskild handling, men att sträva åt den utstakade riktningen, så gott vi kan. Med tron att vi med övning till sist lyckas bättre.

Avslutningsvis vill jag förtydliga varför den gröna tråden blir så viktig. Tungviktaren inom skapelsvänlighet, Donella Meadows, har i en artikel vi studerat i kursen listat 12 områden där åtgärder kan vidtas i ett system för att genomföra förändring (Leverage points - places to intervene in a system,1997). Stegen utgör förvisso en förenkling, men högst upp finner vi den mäktiga punkten “the power to transcend paradigms” (smaka på den!). Alltså, om man kan ge människor makten/förmågan att kliva bortom det rådande paradigmet, hur saker skall vara, så finns närmast oändlig potential till att skapa systemförändring. Det är ungefär som när någon som är ny i tron lämnar stadiet av att ena stunden fokusera på att läsa Bibeln pärm till pärm till att förstå vad den som lärjunge i stort behöver för att vandra i Jesu fotspår. Det är här det mogna lärjungaskapet och den gröna tråden kommer in: hjälper vi människor att hitta en grön tråd själva som kan utvecklas och ta nya vägar så kan de anpassa sig, uppdatera sig och ständigt fortsätta söka efter vägar framåt mot skapelsevänlighet. Som en jämförelse, det steg som Meadows nämner som har lägst potential är “Constants, parameters, numbers (such as subsidies, taxes, standards)”. I min tankevärld ligger det inte alltför långt bort att placera t ex Sveriges interventioner mot plast där.

I dag tvingas vi exempelvis att fruktlöst försöka suga upp milkshake med en blöt, ihålig papperspinne som skall föreställa ett sugrör, i ett försök att undvika plast. Det är inte ett exempel på den banbrytande systemförändring som jag tror krävs. Att sträva efter en grön tråd av skapelsevänlighet i våra liv, företag och i vår politik ger något helt annat! Låt oss höja ribban och ge folk verktygen att gå bortom ett jordligt begränsat paradigm. Låt oss hitta en grön tråd i vår liv inspirerat av lärjungaskap. Jag är övertygad om att det är något som ligger på Guds hjärta. För let’s face it, om vi bara skulle följa den väg som Jesus stakat ut till oss av att undvika mammon, dela vad vi äger och älska vår nästa så hade Guds skapelse sannolikt aldrig hamnat i denna situation.

David Olsson, läser Master i Industriell ekologi på Chalmers i Göteborg