Så varför går omställningen så långsamt, när vi nu så länge känt till konsekvenserna av vår livsstil? Jag tror att en av de enklaste anledningarna är att vi helt enkelt inte vet hur det ska gå till. Vi har ju aldrig gjort det här förut och jag tror verkligen att vi behöver erkänna det för oss själva. Hur man kan genomföra den stora omställningen måste få bli vår tids stora lärande.

När det gäller kunskap är vi vana att förlita oss på auktoriteter. Typ läraren som förmedlar sin kunskap vidare till sina elever, eller chefen som beslutar över sina anställda. Den typen av ledarskap är effektiv för att bevara ett system, men det fungerar ju inte när man vill byta ut det. Därför kommer det inte räcka att vi går ut och ställer krav på politiker och storföretag att de ska ta sitt ansvar. För Stefan Löfvén vet inte heller hur man gör. Och frågan är väl om de som utsetts till ledning av ett system är de som är mest motiverade att byta ut det? Knappast troligt tänker jag. Ett system behöver alltid förändras underifrån och inifrån.

Så i den situation vi befinner oss nu behöver vi ett folkligt förankrat lärande och ett folkligt förankrat ledarskap. Vi behöver platser där vanliga människor kan mötas och tillsammans börja utforska nya kreativa idéer kring vad det kan innebära att vara människa utan att dominera, utnyttja och exploatera. Vi behöver bilda små, lokala grupper där vi kan lära oss hur vi kan förvalta just vår plats på det mest optimala sättet. Och för att det ska vara möjligt behöver vi en massa vanliga människor- sådana som du och jag, som kan ta ansvar för att hålla ett sådant utrymme, just i det sammanhang där vi råkar befinna oss. Vi behöver alltså inte i första hand fler experter, med en massa speciell kunskap. Vi behöver människor som vågar hålla i de stora frågor som saknar enkla svar. Och som är nyfikna på den kraft som kan frigöras när människor går samman och börjar medskapa sin egen framtid.

Jag har själv tagit initiativ till ett sådant utrymme här i Drömme, i min by, i det sammanhang där jag befinner mig. Jag gjorde det genom att bjuda in mina grannar till en studiecirkel, där vi tillsammans utforskade hur vår by skulle kunna ta ledningen i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi utforskade frågor som hur man kan bygga en hållbar fredskultur, hur en regenerativ ekonomi skulle kunna se ut, hur man kan skapa kreativa mötesplatser, hur man bygger socialt hållbara gemenskaper, hur man kan bruka jorden samtidigt som man binder kol och bygger matjord. Och hur man kan läka såren från den ohållbara kultur som vi vuxit upp i. Efter studiecirkeln har vi bildat tre olika arbetsgrupper som kommer att fortsätta utforskandet i olika riktningar- den Lekande byn, den Lärande byn och den Jordnära byn.

Kanske skulle du kunna vara den som startar upp processen där du finns? Skulle våra församlingar kunna fungera som sådana små cirklar, som kan få omställningen att börja bubbla igång underifrån?

Om du är det minsta nyfiken på det, kontakta gärna mig (maria@byaliv.se), så kan vi fortsätta bolla tillsammans! Eller läs vidare på min blogg

Maria Engelbrektsson