Skapelsevänlig ekonomi - hur ska vi leva?

Under början av våren hade God Jords digigrupp en miniserie på temat ekonomi. Det blev samtal om allt från BNP och olika ekonomiska teorier till tionde och varför det är bra att amortera. Med avstamp i Bibeln och vad som står där om fattigdom och rikedom, fortsatte vi med att titta på hur den ekonomiska fördelningen och ojämlikheten ser ut i världen idag. Jag tror det blev tydligt för oss alla att världsläget är långt ifrån det Bibeln förespråkar.

Nutida rapport från verkligheten: Den rikaste procenten av världens befolkning kontrollerar nästan hälften av världens ekonomiska rikedom. Samma rikaste procent har de senaste trettio åren släppt ut dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste halvan av världens befolkning. De rikaste 10 procenten (där de allra flesta svenskar ingår) står för lika stora utsläpp som resten av världen. Den här jämlikheten har dessutom ökat under coronapandemin.

De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. De rika orsakar allt större skada på planeten och de fattiga får ta konsekvenserna. Sådana här siffror känns ofta svåra att ta in och greppa. Det är också lätt att känna sig liten och maktlös. Som att det inte går att göra något åt, att det lilla jag gör inte spelar någon som helst roll.

Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: »Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på. (Mark 12:41-44).

Jag undrar vad kvinnan som skänkte allt hon ägde tänkte på. Kände hon att de två små kopparslantarna inte spelade någon roll? Borde hon då inte behållit dem för sig själv, för att få lite mer mat i alla fall den dagen? Eller satte hon sin tilltro till Gud att hon skulle få vad hon behövde ändå? Gav hon Gud ansvar, och möjlighet, att förvalta allt hon ägde, allt hon hade att leva på?

Jesus verkar i samma bibelberättelse inte ha särskilt mycket till övers för de rika som ger av sitt överflöd. De har troligtvis kvar ganska mycket pengar och kan fortsätta leva ett gott liv. Är det så kallade goda livet då egentligen något ont? Det kanske beror på vad man menar är ett gott liv. Det finns flera texter i såväl Gamla som Nya testamentet där pengar, rikedom, lyx, överflöd, mammon, beskrivs fördärva människors hjärtan. Profeter, evangelister och Jesus själv varnar de rika inte bara för att ha kärlek till pengar, utan för att ha så mycket pengar överhuvudtaget. Kanske för att det så ofta göder ett begär av ett ständigt mer, mer kläder, mer bilar, mer möbler, större hus för att få plats med mer kläder, bilar och möbler. Fler resor till fler nya platser att skryta om för fler människor. Mer status och mer makt. Sällan resulterar mer pengar i minskad konsumtion och ökad vilja till att skänka bort all sin rikedom.

Det verkar å andra sidan inte heller vara så att vi ska eftersträva att bli fattiga. Bibeln förespråkar istället en gyllene medelväg, varken rikedom eller fattigdom, utan just det människan behöver.

Håll falskhet och lögn ifrån mig. Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men ge mig den mat jag behöver. (Ords. 30:8). Genom Bibeln löper ett budskap om att vi ska dela med oss till den som behöver, fördela rättvist så att ingen lider brist, och nöja oss med det som är tillräckligt.

Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen kallade något av det han ägde för sitt utan de hade allt gemensamt. Med stor kraft bar apostlarna fram vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla. Ingen av dem led någon brist, för alla som hade mark eller hus sålde sådant som de ägde och bar fram betalningen för det som sålts och lade ner det vid apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter hans eller hennes behov. (Apg. 4:32-35)

Hur kan jag då leva? Är det okej att spara till en egen bostad? Åka på semester? Köpa den dyrare osten som är så mycket godare än det billigare alternativet? Kan jag ens köpa ost överhuvudtaget med gott samvete? När jag hade kunnat skänka de pengarna till människor som inte har mat för dagen och dör av svält. Och hur kan man egentligen praktisera evangelisk enkelhet och leva bibliskt i ett samhälle där så mycket styrs av globala handelsavtal, transnationella företag och tanken att ekonomin hela tiden ska öka?
Jag tror att Gud både vill oss väl och vill hjälpa oss att göra gott mot andra. Därför tror jag att praktiserandet av att leva enkelt och i gemenskap med andra kan se väldigt olika ut. Det kan kanske vara att leva kommunitetsliv. Det kan också vara att starta ett matlag med sina grannar. Ett lånebibliotek av prylar i kyrkan. Samåkning. Kollekt.

Oavsett hur och vad vi gör blir det tydligt att vi som mänsklighet fungerar bäst i gemenskap. Varför är det då skamligt att erkänna sitt behov av andra människors hjälp? Att vi inte klarar allt på egen hand? Detta gäller inte minst vår privatekonomi. Att inte ha råd att försörja sig och vara beroende av ekonomiskt stöd från någon annan verkar för många vara den yttersta skammen. Sen finns ett steg till där den som inte har råd att åka på flygsemester eller köpa nya kläder också ofta skäms över detta. När det är den som är rik och anses vara den lyckade, idealet som vi eftersträvar att bli, i många fall lever på andras bekostnad och bidrar till en utarmad planet, den som Jesus säger att det är svårt för att ”komma in i Guds rike” (Mark 10:23). Är det verkligen någon vi ska se upp till? Vår världsbild verkar inte stämma överens med Guds plan.

Vad behöver vi då göra för att få en bättre, rättvisare värld? Förutom Bibeln och Guds hjälp finns det också kloka människor som har idéer och förslag på lösningar. Vi ägnade en stor del av samlingen ”Visionen” åt att prata om Kate Raworths så kallade munkekonomi. I denna finns ett socialt golv, med 20 mål om saker som människor behöver ha tillgång till för att leva drägliga liv. Det finns även ett ekologiskt tak, med nio planetära gränser som vi inte vill överskrida eftersom det skulle påverka allt liv på jorden negativt, inklusive våra möjligheter att hålla oss över det sociala golvet.

Slutsatsen av detta blev bland annat att det är fullt möjligt att omorganisera ekonomin. Ojämlikhet är ett designproblem, inte en naturlag. Vi kan skapa ett nätverk som går ut på att fördela rättvist bland en mångfald av människor. För att lyckas med det behöver vi byta mål, karta, kompass och system. Om själva syftet med ekonomin är att öka tillväxten är det egentligen inte så konstigt att enkelhet, generositet och rättvis fördelning inte prioriteras.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande. (Ps 51:12).

Jag tror också att vi behöver be. Be om Guds kraft, Ande, vishet, styrka, vägledning, frimodighet. Allt det som Gud erbjuder behöver vi för att fortsätta orka ta upp frågan fastän ingen verkar vilja lyssna, för att våga vara den som ställer de obekväma frågorna och ifrågasätter varför vi inte lever som vi lär. Förr eller senare kommer någon som hört dig att lyssna, hålla med och säga att de också vill kämpa för en rättvis värld. En värld där den individualistiska tanken inte är norm och vi lever generösa, enkla, goda liv tillsammans.

Hanna Bosenius
God Jord, Digigruppen

PS. Det allra största tack till Micael Grenholm och Jacob Schönning Landin för mycket kunskap och pedagogiska presentationer med siffror, teorier och bibelreferenser! DS.