IPCC, 1,5 grader och en ojämlik värld


Skrivet av
Johannes Widlund

När Parisavtalet tecknades 2015 så sa man att det övergripande målet var att hålla jordens uppvärmning under 2 grader, men gärna neråt 1,5 grader. I Paris gav man också IPCC (alltså FN:s klimatpanel, akronymen står för Intergovernmental Panel on Climate Change) i uppdrag att skriva en rapport som beskriver skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning och vad som skulle krävas för att nå den lägre temperaturen. I det här fallet representerades IPCC av 91 av världens bästa klimatforskare från 40 länder. Den rapporten har kommit nu, och den är intressant och skrämmande.

Varför allt tjat om 1,5/2 grader?

Man räknar temperaturökningen från när industriella revolutionen kom igång, det var ju först då vi människor började bränna fossila bränslen och därmed hade möjlighet att märkbart påverka jordens klimat. Vi har redan värmt upp planeten ungefär 1 grad. Anledningen till att forskare pratar så mycket om 2 grader handlar om att därefter så kan vi sätta igång processer som förvärrar situationen av sig självt. Man kan likna det vid att det ligger en boll på en sten, vi kan peta på den så att den närmar sig kanten, den kan rulla tillbaka eller stanna där nära kanten, men om vi går över 2 graders uppvärmning riskerar vi att putta bollen över kanten och ge den eget liv. Den kan studsa vidare, långt bort, till en gräns där vi inte längre kan nå den och få vårt relativt stabila klimat tillbaka. Det blir ett nytt normalläge för klimatet som människor aldrig upplevt förut. Med tanke på att det är otroligt komplex forskning är det ju omöjligt att vara hundra procent säker på exakt var den här stenkanten/gränsen går, så det hade ju varit rent sunt förnuft att försöka hålla sig en bit ifrån den. Kanske bygga ett staket till och med.

Rapporten visar att alla små tiondels grader gör stor skillnad. Det kan handla om huruvida en ö i Stilla Havet översköljs av havet eller om den får fortsätta vara ö, i snitt handlar det om 10 cm skillnad i havsnivåhöjning mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning (men sådant varierar med var på jorden man mäter och kan bli mycket mer vid en storm). Författarna säger att ytterligare ett helt Sveriges befolkning löper risk att få sina hem eller åkrar översvämmade av havsvatten om vi når 2 grader och inte stannar vid 1,5. Det kan också handla om stora temperaturskillnader i värmeböljor likt den vi upplevde i somras på hela norra halvklotet. Kort sagt menar den här rapporten att det är stor skillnad mellan 1,5 grader och 2 graders uppvärmning på så många olika fundamentala sätt.

Vad krävs då?

Så hur ska vi lösa det här då? Byta glödlampa och köra snålt på bilsemestern? Nja, det räcker inte riktigt med duttandet vi sysslat med hittills. Det författarna till rapporten säger är att vi måste förändra hela samhället. Men sluta inte läsa, allt det bästa kan vara kvar! Typ relationer, mat på bordet, tak över huvudet, massor av nöje, kultur, tillbedjan och transportmöjligheter osv. Vi behöver dock allvarligt ifrågasätta alla onödigheter vi håller på med, våra fossila utsläpp, matvanor, shoppingmönster, transportsätt, våra politiska prioriteringar och mycket annat. Rapporten är tydlig med att det behövs förändringar överallt, från enorma regeringsbeslut till små vardagsval. Tillsammans måste vi inom ett par årtionden ner till nollutsläpp.

Ojämlikhet och svenskars glömda tacksamhetsskuld

En av de sorgligaste och viktigaste sakerna att förstå om klimatförändringarna är hur skev fördelningen är mellan vilka som är anledningen till problemen vi har och vilka som huvudsakligen (i ett första läge åtminstone) kommer drabbas. Faktum är att de rikaste 10 procenten på jorden står ofattbara 50 procent av utsläppen. Och som en obehaglig spegel så står den fattigaste halvan av befolkningen för bara 10 procent av alla växthusgasutsläpp men löper otroligt mycket större risk att drabbas allvarligt, inte minst för att resurserna inte finns för att klimatsäkra hus och samhällen. Det är en moralisk katastrof.

Många av de rikaste människorna är svenskar, en hel drös finns i våra kyrkor. Ja faktum är att antagligen finns i princip hela frikyrkosverige i de övre 20-30 procenten eller så. Men på samma sätt som det är sorgligt är det något otroligt positivt. Problemet är en hög med spikar och vi har fått varsin hammare. Om vi i de rika länderna valde annorlunda skulle vi kunna minska våra utsläpp drastiskt på bara några år! Vi kan förändra och vara med och bli lösningen!

En annan aspekt av den siffran är att vi som rika människor som lever långt över vad jorden kan ge oss (svenskar har ett av världens tio värsta ekologiska fotavtryck) så lever vi i en tacksamhetsskuld till alla som kompenserar för oss. Det är något viktigt att betänka. Vi pratar så ofta om att vi måste hjälpa fattiga människor i Afrika och Asien. Om vi bara förstod hur mycket de räddar oss med sin enkelhet. Vi behöver kraftfullt agera för att återställa någon sorts balans här. De som lider brist måste få bättre liv, och vi som har överflöd måste sluta klamra oss fast vid det.

Tillsammans för en God Jord.

Johannes Widlund

Johannes Widlund

Mäkta ödmjuk/stolt ordförande för God Jord! Vi vill hjälpa svensk kristenhet att leva osjälviska och hållbara liv. Jag är övertygad om att det också kan vara riktigt kul! Pluggar miljökommunikation!

Läs mer