Lyssna till skapelsens rop!

På väg till jobbet finns en äng med solrosor. Varje morgon när jag åker förbi står de alla vända mot solen och ljuset. Som om de sjöng sin lovsång till Skaparen. Jag kan nästan ana den. . .

I Bibeln talas det om hur Skapelsen (just här himlen) förkunnar Guds härlighet, men det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras. Psalm 19:1-4. Men likväl förnimmer vi på något vis hur skapelsen pekar vidare mot någon större, mot Skaparen.

Eller hur? När vi står vid ett hav eller brusande fors eller ett mäktigt norrsken eller en backe full med blåsippor eller ser in i en kos vänliga ögon. Allt det vackra och mäktiga , stort som smått, öppnar våra sinnen för den som gjort allt detta.

Men nu är det som om lovsången bytt tonart. Som att skaplsen sång går i moll med skärande, dissonanta klanger. Valarna vrålar, isbjörnarna suckar, måsarna skriker ut sin ilska, bäckarnas brus blir tystare och tystare, regnskogens blad prasslar oroligt och i otakt, små plantor hostar sig upp ur den torra marken, antiloperna råmar förtvivlat över ungar som inte orkar leva. . .

Skapelsen ropar som i födslovåndor. Så står det i Rom 8:22.

Det är ett rop som verkligen hörs och inte borde gå att ignorera. Men det verkar som om människorna bara sätter på sig tjockare hörlurar och vänder sig allt längre bort från skapelsens desperata vädjan.

Har vi alldeles glömt bort att det är våra systrar och bröder som ropar? De som också fick den här jorden att leva på? De som vi behöver leva tillsammans med för att inte dö? Hur kan vi tro att vi ska klara oss utan dem?

Vi borde stämma in i deras rop! Vi borde ta megafoner och högtalare och föra deras talan på världens alla torg och i världens alla kyrkor. Vi borde ta all vår fantasi och kunskap och göra allt i vår makt för att rädda dem!

Skapelsetid är en påminnelsetid. En uppmaningstid och uppmuntranstid. Det är den trotsiga lovsångens tid. För det är det jag tror de gör, solrosorna på väg till jobbet. De sjunger Skaparens lov i trots mot alla destruktiva krafter och de sjunger mod och kampvilja in i mig.

Karin Olofsdotter,
Vice Ordförande

Läs mer om årets tema på Sveriges Kristna Råds hemsida