Kung David - ekopoet

teologi
line_1
Skrivet av
Elin Isaksson

Det här inlägget publicerades först på engelska på A Rocha Blog. Originalinlägget går att hitta här

David var en person med många motsägelser: herdepojke och mäktig kung, hård krigare och känslig poet, rättfärdig, syndig och låtskrivare. Jag vill gärna lägga till naturpoet och ekoteolog till den listan. Det finns mycket akademisk debatt om huruvida David är författare av Psaltaren. Jag tänker utgå ifrån den traditionella tolkningen att David personligen (eller någon som skriver enligt "Davidisk tradition" och spelgar hans åsikter) har skrivit de 73 psalmer som ofta tillskrivs honom, och möjligtvis några till.

En slående sak om Davids psalmer är hur mycket naturbeskrivningar de innehåller. Här är några exempel:

Psalm 8 - De två huvuddelarna visar kontrasten mellan den mänskliga oviktighet ur ett kosmiskt perspektiv (v. 3-5) och det otroliga att Gud valt människan att se efter skapelsen (v. 6-9). Dessa verser omges av deklarationer av Guds storhet genom skapelsen (v. 2 & 10). Det är en väldigt nutida psalm, då rymden, teleskop och satteliter understryker hur små vi är. Trots det påminner oss fysiken och biologin oss att vi förstör den enda planet som vi känner till som kan uppehålla liv. När kommer vi att på riktigt prisa Gud genom att låta skapelsen att frodas i all dess mångfald?

Psalm 19 - Skapelsen vittnar om Gud (v. 2-7) och skrifterna vittnar om Gud (v. 8-12). Båda behövs för att förstå vem Gud ur - skapelsen framkallar förundran och vördnad och skriften framkallar vishet, glädje och ljus.

Psalm 24:2 - "Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den." Kung David proklamerar att världen inte tillhör världsledare eller nationer (eller multinationella företag borde vi tillägga i dagens samhälle). Alla delar av den tillhör Gud - mineraler, vattnet, jorden, luften, varje djur, växt och människa. Det är en viktigt politiskt och ekonomiskt manifest, radikalt annorlunda än dagens värderingar. Vågar vi leva enligt det?

Psalm 36:6-7 - Guds rättfärdighet och rättvisa, som liknar de väldiga skyarna, bergen och haven får honom att ta hand om och skydda "både människor och djur". Det är inte en fråga om antingen-eller: utveckling eller miljövård. Om Gud kan göra både och så kan vi också det.

Psalm 42 - Herdekungen David som lär sig om Gud och naturen i ett ganska kargt landskap jämför en törstig hjort, som kanske är jagad av rovdjur med en andlig törst hos en person som längtar efter mer av Gud.

Psalm 65 - Gud visar omsorg genom skapelsen; han tar hand om jorden (v. 10) ger regn som en gåva, (v. 10-11) och får ängarna och dalarna att jubla och sjunga (v. 13-14).

Psalm 145:9 - "Herren är god mot alla, barmhärtig mot allt han har skapat." Återigen deklararerar psalmisten Guds godhet mot skapelsen och hans kärleksfulla nåd och barmhärtighet för människor och alla hans andra skapelser.

Psalmen som lyser med sin frånvaro är Psalm 104, den vackraste naturdikten i Psaltaren och förmodligen i all antik litteratur. Den saknas endast för att den inte tillskrivs David. Men det är en självklar fortsättning i språk och stil med Psalm 103 (som tillskrivs David) och den berör också naturtematiken från andra psalmer av David. Psalm 103 prisar Gud för hans handlingar i historien och medlidande över människorna. i Psalm 104 är människorna bara en av många som får ta emot Guds kärlek och omtanke. Även lejonen, som David jagade i sin ungdom och som sågs som hotfulla i hans kultur, ser till Gud för att få föda (v.21-22). Natten tillhör dem på samma sätt som dagen tillhör människor och andra djur.

Davids psalmer är varken romantiserande urbana fantasier eller uttryck för träkramande eko-andlighet. De är produkterna av en mogen tro på Gud, förankrade i skriften, erfarenhet och naturen. Gud är Skapare, Förvaltare och Frälsare inte bara för människor men för alla varelser. Psalmerna presenterar en tro som är djupt personlig, där vi förundras över hur Gud formar oss i våra mödrers livmödrar (Psalm 139) och älskar oss trots våra misslyckanden och motsägelser (Psalm 51), och en tro där vi förstår att att Guds intressen är så mycket större än våra individualistiska bekymmer och rymmer hela skapelsen. Kyrkan behöver fler sånger och dikter som dessa!

David Bookless
Svensk översättning: Elin Isaksson