Visionen: osjälviskhet


Skrivet av
Johannes Widlund

De här tre sakerna behövs för en hållbar värld.
Den som har läst God Jords vision hittar tre ord vi betonar lite extra. Värdeord, eller principer, som vi tror är nycklar för att kyrkan ska komma närmare den vision Jesus hade för kyrkan, där vi visar en hållbar och rättvis väg för samhället runtomkring.

Den här principen, osjälviskhet, är i vårt samhälle ganska kontroversiell. En stor strömning i vårt samhälle är en hyperindividualism/egoism som sätter jaget framför allt. En annan strömning går istället åt andra hållet och förminskar jagets behov till en gräns där det blir självdestruktivt och obalanserat. Dessa båda strömningar föder också varandra, egoisterna utnyttjar gärna den obalanserade goda viljan hos andra vilket bidrar till utbrändhet och ett ohälsosamt inåtblickande, dessa jobbiga känslor försöker vi sen ofta konsumera oss ur på diverse vis. Effekten ses bland annat i att den globala lyckan minskar och de planetära gränserna sprängs en efter en.

Bibeln talar om att leva osjälviskt, sätta andra före oss själva och att gå den extra milen. Men hur ska det undvika att bli självdestruktivt? Genom att vi lever ur Guds kraft, ser på Jesu exempel och litar på hans ledning. Utveckling för en kristen handlar om att lära känna Jesus bättre, bli mer lik honom och på så vis kunna leva för Gud och andra. Den processen kallas, på kristet språk, helgelse. När vi finner Gud och sätter honom i centrum varje dag får vi rätt perspektiv på oss själva och vår vilja och förmåga att hjälpa och älska andra människor ökar. Syftet med helgelsen är aldrig självisk, den får oss att inse att Gud är det vi ytterst sett behöver, sätter andra saker i dess rätta ljus och frigör oss att leva för andra.

Lite för vagt? Okej, låt mig försöka göra det lite tydligare.

  1. All kärlek och osjälviskhet har sin grund i Gud. Mer av Gud i våra liv -> mer osjälviskhet (1 Joh 4:7-21).
  2. Osjälviskhet är inte detsamma som att göra våld på sig själv eller ignorera sina mänskliga behov. Jesus tog tid för både vila och fest, och förstod att även lärjungarna behövde det (Mark 6:31).
  3. C.S. Lewis har sagt att något i stil med ”ödmjukhet är att tänka mindre på sig själv, inte mindre om sig själv” och det finns en parallell här till osjälviskheten. Vi är kallade att se och älska andra mer och mer i ord och handling, inte på bekostnad av oss själva på så vis att vi då ska nedvärdera eller se ner på oss själva, utan genom kärlekens befrielse från vår egen självcentrering.

Bibeln talar i många olika berättelser och sätt om osjälviskheten; den barmhärtiga samariten, Jesu offer på korset, lärjungarnas martyrskap, den första församlingens beslut att dela allt materiellt mellan sig och så vidare. Många av dessa är enkla att överföra på vår moderna kontext, men det finns också saker i vår tid som är genuint annorlunda än de var på Bibelns tid (exempelvis levde antagligen bara runt 3-500 miljoner människor på jorden då).

Låt mig nämna två här något mer utförligt, sedan får fler texter fördjupa tankarna.

  1. Lärjungarnas radikala delande. Tänk att så helt sätta andra i centrum att du säger ”inget av det jag har av materiella ting är särskilt viktigt för mig, jag vill dela allt med mina syskon i Kristus”. Det måste varit ungefär så det gick till i den första församlingen. Vilken frihet att ha det förhållandet till sina ägodelar! Vi har aldrig haft mer saker än i dagens samhälle, ändå känns det som att vi klamrar oss fast vid dem mer än någonsin. Rikedomen och själviskheten har förslavat oss. Tänk om vi som moderna kristna skulle få tag i den här befrielsen och kärleken igen! Hur skulle det kunna se ut? Församlingar som delar med sig radikalt och ser till så att människor i närområdet inte lider någon brist. Man behöver inte nödvändigtvis hänga upp sig på att ALLT ska delas nu med detsamma, men börja dela mera! Rent konkret, hur många häcksaxar, mossrivare, symaskiner, pussel, släpkärror eller ens bilar behövs egentligen per församling? Tänk vilken värld det kan bli! Enklare, i närmare gemenskap och med massor av frigjorda resurser som kan satsas på mission i mer utsatta regioner av världen.

  2. Osjälviskhet är inte alltid att praktiskt göra något, ofta är det att avstå. Vi har länge blivit itutade att vi kan ha hur mycket som helst utan att det inkräktar på någon annan, men det stämmer inte längre. Vår to-do lista som vi vill göra mer av behöver kompletteras med en stop-doing lista. Osjälviskhet i en svensk kontext kan vara att inte åka till favoritön på Thailand över jul, eller att testa på cykelsemester i Sverige istället för att bila till solkusten. Skippa biffen, undvik att torktumla, sänk temperaturen några grader inomhus. Det finns många saker vi kan minska eller sluta göra som gör stor skillnad för våra globala syskon och för oss. Måttfullhet bevarar inte bara själen, utan även våra globala grannars kroppar när katastrofala klimatförändringar undviks. Vi måste påminna oss om anledningarna bakom att Jesus varnar så kraftfullt för rikedom "ve er rika" (Luk 6:24).

Om vi kan hitta tillbaka till enklare liv där vi kanske kan förvärvsarbeta mindre, dela mer, umgås mer och leva mer för andra är chansen också stor att vi kommer må bättre. Guds plan för våra liv är det bästa för oss! Och kan du tänka dig hur många som skulle bli nyfikna på Jesus när de ser hur annorlunda och kärleksfullt vi lever? En oemotståndlig, osjälvisk rörelse för en God Jord.

Johannes Widlund

Johannes Widlund

Mäkta ödmjuk/stolt ordförande för God Jord! Vi vill hjälpa svensk kristenhet att leva osjälviska och hållbara liv. Jag är övertygad om att det också kan vara riktigt kul! Pluggar miljökommunikation!

Läs mer