Hållbart engagemang. Hur hittar man det? Var finns hemligheten till att inte tröttna och ge upp? Hur behåller man orken och glöden? Jag är absolut inget orakel men jag vill dela några tankar som kanske kan hjälpa dig. Jag har tänkt och funderat och pratat med olika människor och kommit fram till fyra rubriker som jag tror är bra att ha med sig i sitt engagemang. Dessa fyra är kärlek – gränser – delande – och vision. Det finns säkert fler infallsvinklar och du är välkommen att dela med dig av dina bästa tips för att orka.

Jag ser upp emot bergen. . . Ps 121:1
Jag lyfter mina ögon upp mot bergen. Så utrrycks det på hebreiska. Jag lyfter blicken.

Att lyfta blicken är väldigt viktigt för att orka hålla ut. Det är så lätt att fastna i det som är på gång just nu, i rutinärenden, i vardagslunk, i motgångar. . . Orken och entusiasmen bara rinner av. Kampen blir en börda istället för en glädje. Den suger kraften ur oss och ger ingenting tillbaka. Och så resignerar vi.

Vi glömmer målet, visionen, och stampar till slut bara omkring bland alla måsten och borden, trötta och skamfyllda.

Vision har med seende att göra, från det latinska ordet video, att se. En vision är en syn, en målbild skulle vi kanske säga i våra dagar. Det där med bild är inte oviktigt. Om vi inte kan visualisera det vi längtar efter och kämpar för blir det alldeles för abstrakt och svårt att hålla fast vid.

När psalmförfattaren ser upp emot bergen minns han berättelserna om hur Israels gud uppenbarade sig på berget, slöt ett förbund med folket och visade sig vara en kraftfull befriare. Bergen påminde alltid om detta. Bergen blev en bild av den räddande och starke guden. När allt var kaos runt omkring kunde folket lyfta blicken mot bergen och minnas. Hjälpen kommer från Herren som har gjort himmel och jord. (vers 2) Hjälparen som vakar och beskyddar i livets alla skiften.

I min ungdom, när man ännu inte läste Bibeln på mobilen, fanns det uttryck som var så här: Damm på din Bibel är rost i din själ. Med det menades att om Bibeln fick ligga orörd utan att läsas, utan att få chans att styrka och utmana och inspirera oss, då rostade vårt inre liksom ihop. Det blev inget liv och ingen dynamik.

Jag tänker att det är likadant med en vision. En tjusig vision kan tänkas ut och skrivas ned och högtidligen antas, men om den aldrig får luftas och lysa så ligger den till slut som en glömd gammal tavla på vinden och samlar damm.

En vision berättar om vad vi vill, vad vi strävar efter, vårt mål, vad vi vill ge vårt hjärta och vårt engemang till. Det är en bild av det vi vill uppnå. Men om vi inte lever med vår vision, om vi inte har den för ögonen (vilket bra uttryck!) så tappar vi lätt fokus, lust och ork.

På tolvstegsmöten (möten för människor med olika beroendeproblematik) läses alltid de tolv stegen i början av mötet och deltagarna blir på så sätt påminda om varför de är där och vad målet är. På samma sätt gör en del församlingar vid varje församlings- och/eller styrelsemöte för att påminna sig om sin vision. En del församlingar har till och med visionen uppsatt som en tavla, väl synlig.

De vore väl fint om alla möten i God Jord, nationella och lokala, kunde börja (eller sluta) med att påminna om visionen! Kan du den? Kortversionen lyder så här:
God Jord är en kristen organisation med syfte att hjälpa individer och kyrkor att leva hållbara liv som speglar Jesus osjälviskhet och Faderns kärlek till sin skapelse. Visst är det fint? Vilka är de viktigaste orden, tycker du? Visionen vecklar sedan ut sig och beskriver närmare hur vi tänker och vad det är vi vill göra. Den är verkligen värd en samtalskväll.

Så här skriver Wikipedia om vision: En vision uttrycks ofta som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet.

Jag vet inte hur de tänker, men för mig verkar det som att en vision bara kan vara en fantasi. Och då är det inte så konstigt att rörelser och ideologier och individer tappar orken och till slut ger upp. För då finns ju inget starkt och levande som kan hålla visionen vid liv.

Men det är just här som God Jords vision är så fantastisk! För den är inte bara våra önskningar och idéer om en god jord. Den är en spegling av Bibelns berättelse om Guds kärlek till sin skapelse. God Jord har liksom dockat in i Guds vision för jorden. Och då finns hur mycket energi och inspiration och kärlek som helst att hämta. Till syvende och sist handlar det inte om vår ork och förmåga. Gud bär visionen och Gud bär oss. Det är något att minnas.

Vi kommer att bli trötta och förlora modet. Vi kommer att tycka att insatsen inte motsvaras av resultaten. Folk kommer att tycka att vi ät tröttsamma och inne på helt fel spår. Det är då det är så viktigt att lyfta blicken, att påminna sig om visionen, att se en bild. . .

När Isrels folk en gång kände sig särskilt slut och nere sa Gud just det till dem: Lyft blicken!

Lyft blicken mot skyn och se:
Vem har skapat allt detta?
Han som mönstrar stjärnornas här
och låter dem tåga fram,
han som ropar upp dem alla.
Så väldig är hans makt och hans styrka
att ingen av dem uteblir. . .
Herren är en evig Gud,
han har skapat hela jorden.
Han blir inte trött, han mattas inte. Jes 40:26,28

Det är tillsammans med den guden vi kämpar för skapelsens överlevnad och det är den guden som ger oss ny kraft och vingar som örnar. Också det en vision att bära med sig.

Jag skulle vilja sluta med att be om Guds välsignele över oss och nåd för ett hållbart engagemang. Med bilder från Guds skapelse formulerar Martin Lönnebo det så här:

Så som stjärnorna lyser i ändlös rymd
likt fyrar på kosmos hav,
så som tornseglaren sover på luftens bolster
som buren av osynlig hand,
så vare Gud med dig.

Så som solen lyser över dagen
och får jorden att dofta,
så som månen gläder natten
och får vattnet att glittra,
så vare Gud med dig.

Så som snön skydder jordens kryp,
så som vårens regn lockar blomstren,
så som sommarens värme ger växt
och höstens himmel ger mognad,
så vare Gud med dig.

Karin Olofsdotter, vice ordförande

Läs de andra delarna av serien här: Kärlek, Gränser, Delande