Klimatsmart mat – märkligare än du tror

mat
line_1
Skrivet av
Micael Grenholm

En av de mest oförglömliga föreläsningarna jag har hört var en lektion om klimatsmart livsstil som ingick i en kurs om klimatledarskap på Uppsala universitet. Föreläsaren, vars namn jag tyvärr har glömt, ställde briljanta frågor till klassen som fick många av mina medstudenter att verkligen tänka till.

Trots att klassen bestod av genuina gröngölingar och miljömuppar blev de väldigt utmanande, om inte provocerade, av denna föreläsares påpekan om hur saker som smink och alkohol påverkar miljön. En välsminkad och flitigt festande Uppsalastudent vill inte gärna höra att det är fler saker som lämnar ekologiska fotavtryck än bilar och biffar.

På tal om biffar var mat det som föreläsaren talade allra mest om. När hon frågade oss vad som är den mest klimatsmarta maten svarade vi instinktivt ”veganskt”. ”Ja, det är det skulle man kunna tro”, sa föreläsaren. ”Veganskt är mycket bättre för klimatet än att äta hamburgare eller bacon, vare sig det kommer från grannens gård eller är köpt i butik. Men det finns något som är ännu mer klimatsmart än att vara vegan.”

Flera i klassen höll andan. En tjej med rosa hår protesterade vilt och argumenterade för att människan egentligen enbart behöver leva på potatis. Men föreläsaren förklarade att miljontals slaktrester slängs varje år och att det är klimatsmartare att äta några av dem jämfört med att odla växtbaserat protein. Saker som kranier, tarmar, klövar och liknande bör alltså ingå på en miljöväns meny. Detta fick klassen av förklarliga skäl att vilja spy.

Vi uppmanades att diskutera klimatsmart mat och leverne med varandra Jag vände mig till min medstudent som kom från Australien och frågade honom: ”Hur gör du för att äta klimatsmart?”

”Jag var vegan”, sa han till mig och drog sig i skägget. ”Nu äter jag även insekter.”

”Åhå!” sa jag.

”Alla kulturer utom den västerländska äter insekter”, påtalade han för mig. ”Det är ett enormt slöseri av en god och nyttig protein att inte proppa i sig skalbaggar, trollsländor och flugor likt Timon och Pumba. Jag har ett akvarium hemma fullt med godsaker!”

Ska-rmavbild-2019-08-22-kl.-10.26.47

Mat är mer än näring. Mat är ofta en del av vår identitet, individuell som kollektiv. Det är alltså inte konstigt att åsikter om vad som är bra och nyttig mat framstår som explosiv. Även inom miljörörelsen diskuterar vi detta hur mycket som helst, där veganerna, köttbönderna, eko-fantasterna och insektsätarna alla har investerat hästar i racet genom sin livsstil. Det ontologiska Gudsargumentet kan jag diskutera med andra teologinördar utan några större konsekvenser om min syn på saken skulle visa sig vara ohållbar. Men äter gör jag varje dag! Därmed blir diskussioner om mat ofrånkomligt laddade.

Som kristna ska vi dock försöka undvika att fästa vår identitet vid något annat än Jesus. Visst, mat är viktigt, men vi ska alltid vara öppna för att förändra vår diet antingen för att det gynnar vår egen, andras eller planetens hälsa. Få kristna miljövänner anser att Bibeln förespråkar den ena eller andra dieten som den enda rituellt rena – Jesus gjorde all mat ren (Mark 7:19) och Paulus säger att ingen ska döma oss för vad vi äter (Kol 2:16). Men bara för att något är tillåtet är det inte automatiskt nyttigt, som Paulus också lär oss (1 Kor 10:23). Det vi gör i miljörörelsen är att identifiera mat som är skadlig för andra, och utifrån det ger vi rekommendationer till hur folk ska äta.

Här är forskningen uppenbarligen väldigt viktig. Om majoriteten av människorna som har vigt sina liv åt att undersöka matens miljöpåverkan säger att X är bättre för klimatet än Y har de förmodligen rätt. Inte för att de är ofelbara, men för att de vet mer än oss andra. Och även om man hittar en forskare som utmanar den dominerande synen är det inte mycket att hänga i julgranen, för de flesta som läst lika mycket eller mer som den forskaren landar uppenbarligen i något annat.

Och vad säger då majoriteten av forskarna? Ungefär samma sak som min föreläsare. Vi har vetat i flera decennier att animalieprodukter generellt orsakar mer utsläpp än vegetabilier. Det är därför IPCC nyligen har uppmanat människor att äta mer växtbaserat. Den rika världens köttkonsumtion behöver sänkas med ungefär 90 %, vilket skulle få ner den på nivåer likt hur den var i början av 1900-talet. Det är först de senaste 100 åren andra människor än högadel har ätit kött varje dag, vanligtvis har vi betraktat kött som en krydda eller lyxvara.

Det innebär inte att allt kött är lika klimatskadligt. I synnerhet kyckling har ett ganska lågt avtryck, även om vegetabiliska proteiner som bönor och linser tenderar att vara ännu lägre. Ost brukar ha ett större klimatavtryck än fläskkött. En studie nyligen publicerad i Nature slog fast att de som avstår nötkött och mjölkprodukter men äter gris och kyckling har lägre klimatpåverkan än lakto-ovo-vegetarianer, dvs. de som inte äter kött men äter saker som ägg och ost. Lägst avtryck brukar dock veganerna ha i dessa typer av studier.

Ska-rmavbild-2019-08-22-kl.-10.27.14

Men det går att klå veganerna! Mat som skulle slängas eller, om du gillar att dumpstra, redan har slängts har inget avtryck på klimatet överhuvudtaget. Det inkluderar slaktrester, fallfrukt, mat vars bäst-föredatum gått ut men fortfarande kan ätas, med mera. Saker du plockar i skogen - svamp, bär och växter - har inget större utsläpp än det du eventuellt använder för att ta dig dit. Viltkött har också väldigt lågt klimatavtryck, även om det lätt påverkas av hur mycket köttet behöver behandlas och transporteras efter jakt.

Apropå transport: dess roll vad gäller matens klimatpåverkan är ofta missförstådd. Det är många som tänker att kött från grannens gård måste vara bättre för klimatet än sojabönor från andra sidan jorden. Det stämmer faktiskt inte, matens utsläpp från transport är i regel rätt så små så länge de inte sker med flyg. Detta för att de flesta containerfartyg är så stora. Samtidigt behöver djur på grannens gård lika mycket mat som andra djur, och även om det finns bönder som enbart ger djuren lokalodlat bete är det rätt vanligt att man odlar eller importerar foder. 90 % av den soja Sverige importerar används till foder istället för som människomat. Naturligtvis är det bättre med lokalodlad mat än importerad, men skillnaden är inte så pass stor att lokalt kött nödvändigtvis är bättre än importerade vegetabilier. En graf från Business Insider illustrerar det tydligt:

Ska-rmavbild-2019-08-22-kl.-10.27.28

Och återigen, det allra bästa är sånt som skulle slängas. Hur man väljer att applicera detta i sitt liv kan se annorlunda ut. Vissa kan inte bli veganer av hälsoskäl. Andra tycker att dumpstring är äckligt eller känns omoraliskt (även om det inte är olagligt). Jag har full respekt för det. Vi bör dock vara försiktiga med att ifrågasätta det som forskarna säger, åtminstone om vi inte är forskare själva. Och vi måste alltid komma ihåg att vår identitet finns i Kristus, inte i tallriken.