Biodiversitet

mat
line_1
Skrivet av
God Jord

Vad menar vi med att bygga en ”god jord”?

Kan det vara livet självt som vi försöker återskapa? Det liv som gud en gång skapade genom att blåsa sin ande (”ruach” på hebreiska) över världen. Vi har nu kommit till en punkt där vi börjat utplåna det vi kallar för ”naturen”, men samtidigt våra egna livsförutsättningar och våran egen existens. Hur hänger detta ihop?

Jag vill påstå att vi människor på ett komplext sätt ingår i livets väv – tro det eller ej! Hur kan vi kristna närma oss en djupare förståelse kring hur vi skapar grundförutsättningar till liv för oss själva och våra artfränder? Allt oftare ser vi en återskillnad mellan oss och våra artfränder utan att förstå hur deras existens upprätthåller våran egen. När vi till exempel pratar om bi-döden eller som det på engelska uttrycks som ”colony collapse disorder” så hade vi lika gärna kunnat kalla det för en ”human collapse disorder”, eftersom det är lika mycket vi som kommer att utrotas som tambina som art. Detta eftersom merparten av de växter vi äter pollineras av bin. Det finns både vilda bin och tambin (som vi har i kupor). Tambiet är ett halvdomesticerat djur. Det vill säga, relationen mellan människor både finns där och inte finns där, och är resultatet av 9000 års avelsarbete. Att detta utbyte enbart är på deras bekostnad går inte att hävda då faktum är att de många gånger väljer de boplatser vi skapat för dem. Framför naturens egna håligheter och rumsligheter och i de flesta fall då bin svärmar (delar på sig på grund av att samhället bor för tätt) så flyttar de hellre in i en bikupa eller in i en skorsten. De söker sig betydligt färre gånger ut i skogen och finner en ihålig trädstam. Att vi ”tar något” från de domesticerade djuren är bara till hälften sant. I själva verket är det så att arten upprätthålls genom vår omvårdnad (i det fall vi passerar en gräns för vad arten klarar av så kollapsar den) och det utbytet vi tar från dem är de näringsämnen – och de tvingas därför till att offrar för oss sitt liv som individer – men däremot inte som art. Vi jordbrukare som håller kreatur (från latinets creatura, skapelse - verbalsubstantiv till creare, att skapa) gör det för att upprätthålla domesticerade arters existens på jorden.

Vi står nu inför en situation där vårt samhällssystem och vår levnadsstandard
1. både orsakar domesticerade arters kollaps
2. reducerar habitat för alla de djur som vi inte tämjt och som bor och livnär sig i det vi kallar för ”naturen”.

Det som kallas för ”sjätte massutrotningen” (det vill säga den epok vi nu befinner oss i där vi ser ett stort fall i antalet arter) är ett resultat av det förstnämnda vilket orsakar det sistnämnda. Den syn på ”utveckling” vi gått in i bygger på att intensifiera småskaligt jordbruk till att bli storskaligt industriellt jordbruk för att kunna förflytta arbetskraft in i industrin och efter detta sedemera in i tjänstemannasamhället för att vi ska kunna uppnå en önskad levnadsstandard – och därefter försöka lägga plåster på de sår som vårt samhälle skapar genom policydokument som till exempel ”globala hållbarhetsmål” och begrepp som ”hållbar utveckling”. Intentionen med detta är med all säkerhet goda – men resultaten som kommer ur det är försumbart.

Samtidigt har det uppstått en distinktion mellan oss människor och det vi kallar för ”naturen” - ett liv i en urban miljö skapar en distans till miljöer som inhyser en hög biodiversitet - och föreställningen om ”naturen” som en vild och orörd plats dit vi kan ta tillflykt när vi vill söka något ursprungligt inom eller utanför oss själva. Faktum är att dessa platser inte existerar.

Så gott som ingenting av det vi ser omkring oss har kommit till utan mänsklig påverkan. Allt har omformats och förändrats av människans hand. Ett av de mest intressanta områdena för klimatet på grund av den makalösa biodiversiteten som vi tidigare sett som ”orörd” natur är regnskogen i Amazonas. Den har nyligen genom forskning visat sig vara en trädgård som planterades av ursprungsbefolkningen för 4500 år sedan med all sannolikhet för att tjäna oss människor. En parentes kanske. Nja, snarare ställer detta allting på sin spets. Det vi tror är ”natur” är egentligen ”kultur” och den ursprungsbefolkning som vi inbillar oss lever i ”enlighet med naturen” lever egentligen AV den ”natur” hon själv varit med och skapat. Vilket blir mycket uppenbart när man närmar sig en ursprungsbefolkning och inte enbart de föreställningar som samhället gärna projicerar kring dem genom så kallad ”exotifiering”.

Vad har vi för behov och vad har våra artfränder för behov – habitat. Vi måste hitta ett sätt att bruka den omgivande ”naturen” för att den ska ge oss föda utan att vi utplånar allt för många boplatser från våra artfränder och stödja de människor som redan brukar ”naturen” på detta sätt. Häri ligger en uppgift för oss kristna att säga till om hur vi vårdar vår omgivning och uppmuntra till ett jordbruk som tar hänsyn till att jorden brukas utan gifter som utrotar andra arter. Att habitat kan bevaras i möjligaste mån och att biodiversitet därigenom upprätthålls, men även tar ansvar för lokalsamhället inte slås sönder genom strukturationaliseringar och istället stödjer det småskaliga jordbruket.

Inom forskningsfältet talar vi inte längre om enbart naturens resilliens utan undersöker nu mötet med människans levnadsvillkor och hur ett så kallat ”socioekologiskt system” i praktiken ser ut. Hur hållbar en plats är för både ekosystem och för oss människor – tillsammans. Detta är anledningen till att till exempel ”konventionen om biologisk mångfald och lokal och traditionell kunskap av betydelse för biologisk mångfald” och artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s konvention om biologisk mångfald har satts upp som politiskt ramverk. Än så länge efterföljs dessa inte i Sverige och detta är något vi kristna kan och borde trycka på för omgående.

Sex enkla saker du kan göra för biodiversiteten ur ett glokalt perspektiv:

1. Börja odla själv och inkludera en mångfald av arter i dina täppor. Gå en kurs för att lära dig hur du gör det om du inte redan kan.
2. Stöd din lokala agroekologiska bonde genom att handla din mat genom REKO, andelsjordbruk eller ett matkooperativ på din ort.
3. Minska köttkonsumtion och köp i möjligaste mån naturbeteskött.
4. Skapa boplatser för djur i din trädgård. En lövhög åt igelkottar, buntade vasstrån till pollinatörer och låt brännässlorna vara kvar åt fjärilarna.
5. Stöd bevarandet av biodiversiteten i världens regnskogar och de småskaliga bönderna/ursprungsbefolkningarnas omställning till agroforestry genom de insamlingar som pågår just nu genom till exempel jordens vänner.
6. Tryck på för hyggesfritt jordbruk här i Sverige.

Hannes Norr